Svenska

<p>Alla elever har r&auml;tt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad inneb&auml;r det i &shy;praktiken?</p> <p><em>Inkluderande matematikundervisning &ndash; tidiga insatser i FK&ndash;6</em> &shy;ger teoretiska och didaktiska perspektiv p&aring; hur inkludering kan oms&auml;ttas, s&aring;v&auml;l &shy;inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.</p> <p>H&auml;r f&aring;r du kunskap om orsaksf&ouml;rklaringar till s&auml;rskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartl&auml;ggning f&ouml;r att ringa in behov och l&auml;mpliga &aring;tg&auml;rder kan g&aring; till. Med denna grund ligger fokus sedan p&aring; inneh&aring;ll, planering och utv&auml;rdering av undervisningen och fr&aring;gor som:</p> <ul> <li>Hur kan gruppindelningar anv&auml;ndas p&aring; ett inkluderande vis?</li> <li>Hur stimuleras elevernas meningsfulla deltagande?</li> <li>Hur kan man anpassa undervisningsinneh&aring;llet?</li> </ul> <p><br/>Den h&auml;r boken v&auml;nder sig till dig som &auml;r blivande eller verksam l&auml;rare i FK&ndash;6, speciall&auml;rare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt fr&aring;n extra st&ouml;d till extra utmaningar. &shy;</p> <p><strong>Helena Roos</strong> &auml;r doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar p&aring; s&auml;rskilda utbildningsbehov &shy;i &shy;matematik och inkludering. Hon undervisar&shy; &auml;ven som lektor i matematikdidaktik&shy; p&aring; speciall&auml;rarprogrammet och grundl&auml;rarprogrammet.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>"<em>Inkluderande matematikundervisning</em> &auml;r en bok som ligger r&auml;tt i tiden, anv&auml;ndbar i varje klassrum."<br/><strong>Marianne Ericson, BTJ-h&auml;ftet nr 17, 2020</strong></p> <p>"Jag sitter med din nya bok i h&auml;nderna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna m&aring;nga! Jag kommer kunna h&auml;nvisa mycket till din bok, framf&ouml;r allt i samband med handledning.<br/><strong>Specialpedagog</strong></p>

<p>Hur skapar man en likvärdig skola där alla kan lyckas? I januari 2019 beslutade Skolinspektionen att tvångsingripa mot Storvretskolan i Botkyrka kommun. Trots upprepade varningar hade inte skolan blivit bättre och nu återstod bara det skar­paste vapen som Skolinspektionen hade. Lillemor Bergqvist och Susanne Norman, båda med lång erfarenhet från skolans värld, fick uppdraget att på åtta månader vända skolan från kaos till trygghet. </p><p><i>Det finns inga omöjliga skolor </i>är berättelsen om hur de lyckades. Med avstamp i sina erfarenheter som rektorer på en rikskänd problemskola förklarar de hur alla skolor kan bli välfungerande skolor. Boken vänder sig till rektorer, lärare, föräldrar, politiker och alla andra med intresse för den svenska skolans framtid.</p><p><i>"Det finns inga omöjliga skolor</i> är en oavbrutet intressant, engagerad och utomordentligt kompetent redogörelse för hur Storvretskolan i Botkyrka [ ] fullständigt restaurerades vad gäller inre pedagogiskt arbete och delvis interiört. [ ] Författarnas förödande, träffsäkra och dramatiska klargörande av vad lågaffektivt bemötande respektive lågaffektivt agerande betyder blixtbelyser många orsaker till dagens situation i många skolor. En ovärderlig bok för lärarutbildningen, rektorsutbildningen och alla andra med intresse för skola och framtid." Jan Hansson, BJT</p><p>LILLEMOR BERGQUIST är en praktiker i skolans värld med 26 års erfarenhet som lärare och 21 års erfarenhet som rektor.<br/>SUSANNE NORMAN är utbildad rektor med över tio års erfarenhet av arbete med elevhälsa, elever med utåtagerande beteende och beteendeutveckling i skolan.</p>

<p>Föreliggande studie, som följer mindre upptrampade spår, analyserar svensk läroverkskultur för tiden 1864-1968, då examinationen skedde under kringresande censorers överinseende. Läroverken presenteras inte enbart som en studieform utan som identitetsskapande kulturinstitutioner. Det rör sig om en gränsöverskridande studie tangerande flera akademiska discipliner. I framställningen ges en rundmålning av läroverkskulturens framväxt och den kulturkamp som förts internt, såväl inom lärar- som elevkår och i förhållande till det omgivande samhället. Vi hinner också observera hur denna specifika kultursfär går sin upplösning till mötes, i viss mån besegrad av sin rival, folkskole-progressivismen. Framställningen, som präglas av ett såväl biografiskt som geografiskt perspektiv, har velat belysa hur skolsystemet då det kopplas till folkhemsbygget får en vidare social och geografisk spridning. Mer översiktligt speglas en 400-årsperiod, alltifrån inrättandet av 1600-talets stiftsgymnasier, på 1800-talet ersatta av borgerliga läroverk. Avslutningsvis ges en överblick av den splittrade utveckling, med kommunalisering, friskolor och skolpeng, som ägt rum fram till våra dagar.</p><p>Författaren Bert Mårald, disputerad historiker, har verkat som lektor vid gymnasieskolor och som universitetslektor och lärarutbildare vid Luleå tekniska universitet under närmare ett kvartssekel. Utifrån den erfarenheten tecknas på ett idéanalytiskt och personligt plan historiken, där det blir tydligt att den pedagogiska utvecklingen är avhängig den politiska.</p>

<p><em><strong>"Den här boken kan komma att utgöra en referenspunkt för samtalet om nyanländas skolgång under lång tid framåt och är ett måste för alla berörda och intresserade.<em><strong>"<br/></strong></em></strong></em>Karin Alvehus, BTJ-häftet nr 23, 2016.Läs hela recensionen här.</p><br/><p>Som nyexaminerad lärare ställdes Anna Kaya inför utmaningen att undervisa nyanlända elever. I boken<em>Att undervisa nyanlända</em> får vi följa den utvecklingsresa hon då påbörjade och ta del av många års reflektioner, erfarenheter och lärande samt hur hon konkret anpassat undervisningen till de nyanlända elevernas behov.</p><br/><p>Att undervisa nyanlända elever är en utmaning. De nyanlända eleverna ska utveckla samma förmågor som alla andra elever i den svenska skolan med den skillnaden att de till stor del ska göra detta på ett, för dem, nytt språk. Det ställer höga krav på eleverna och ännu högre krav på den undervisande läraren. Speciellt med tanke på att man inte alltid har ett gemensamt språk att kommunicera på.</p><br/><p><em>Att undervisa nyanlända</em> tar sin utgångspunkt i flera av de frågeställningar som lärare för nyanlända elever ofta ställs inför:<br/><br/>- Hur kan jag anpassa undervisningen i en elevgrupp där det är stor spridning i språk- och kunskapsutveckling?<br/>- Hur kan jag planera och genomföra undervisningen så den utgår ifrån elevernas bakgrund och tidigare kunskaper?<br/>- Hur kan jag lära någon att läsa och skriva på ett nytt språk?<br/>- Hur kan jag undervisa så eleverna få utveckla sitt svenska språk och sina ämneskunskaper parallellt?</p><br/><p>I <em>Att undervisa nyanlända</em> beskriver Anna Kaya hur frågeställningarna tvingade henne att reflektera över om hennes undervisningsmetoder verkligen var effektiva och vad hon kunde göra för att utveckla undervisningen utifrån just de nyanlända elevernas behov. Utifrån de framgångsfaktorer som forskning visat vara gynnsamma för flerspråkiga elevers lärande beskriver Anna Kaya de teorier hon grundar sin undervisning på, vilka lärare och forskare hon har inspirerats av och hur hon gjort rent konkret för att omsätta det hon läst och tagit del av i praktiken.</p><br/><p><em>Att undervisa nyanlända</em>vänder sig till alla grundskollärare som undervisar nyanlända, oavsett ämne och åldersgrupp.</p><p>Anna Kaya berättar om sitt eget lärande när det gäller undervisning av nyanlända elever. Med en teoretisk förankring ger hon rikligt med konkreta exempel från sina egna klassrum. Boken fungerar lika utmärkt att läsa och resonera kring i arbetslaget, på skolan eller i kommunen som att läsa på egen hand för att utveckla undervisningen.</p> <em>Josefin Nilsson, lärare samt språk-, läs- och skrivutvecklare i Örebro kommun och medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk</em>

<p>Den här boken ger dig som arbetar med nyanlända elever verktyg att stödja och utveckla varje individ. <em>Nyanlända och lärande </em>är en forskningsbaserad antologi om nyanlända elevers mottagande och inkludering i det svenska skolsystemet. Antologin tar ett empiriskt och analytiskt helhetsgrepp om vilka sociokulturellt stödjande strukturer, organisatoriska modeller och pedagogiska praktiker som ger dessa elever bäst möjligheter till:</p><br/><p>- Fortsatt kunskapsutveckling.<br/>- En god språkutveckling.<br/>- Skolframgång genom användning av både modersmål och svenska som andraspråk.<br/>- Identitetsutveckling.<br/>- Inkludering i skolans och samhällets sociala relationer.</p><br/><p>Ämnets samhällsrelevans diskuteras i relation till migration, det mångkulturella samhällets framväxt och skolutveckling.</p><br/><p>Håll dig uppdaterad på vår Facebooksida.</p><p>Genom att belysa frågeställningen ur ett antal olika vinklar, inte minst ur de berörda barnens och föräldrarnas, ger författarna en kunskapsbas som väl behövs (...) Samtliga bidrag är såväl teoretiskt intressanta som handfast användbara och förhoppningsvis kommer de att få en stor läsekrets. (...) Inom lärar- och vägledarutbildning är dock boken troligen ett kommande obligatorium.</p> <em>Karin Alvehus, BTJ-häftet nr 21, 2015</em>

<p> <strong>Autism och ADHD i skolan och tydliggörande pedagogik</strong> </p><br/><p>I boken <em>Autism och adhd i skolan - handbok i tydliggörande pedagogik</em> förklarar författarna elevernas ojämna förmågor och svårigheter, hur de kan upptäckas i skolan och framför allt hur du med tydliggörande pedagogik kan anpassa undervisningen och skoldagen. Med tydliggörande pedagogik blir skolan begriplig, hanterbar och meningsfull. Tack vare enkla tekniker kan du kompensera för nedsatta funktionsförmågor och dra nytta av elevernas styrkor, så att dina elever kan nå kunskapsmålen.Det är dags att låsa upp alla dörrar och skapa en tillgänglig skola!</p><br/><p> <em>Autsism och adhd i skolan</em> är en praktisk handbok är skriven för alla inom skolans värld, främst från förskoleklass till årskurs 9: lärare, speciallärare, personal inom elevhälsan, pedagoger på fritidshem och elevassistenter. Den kan med fördel även inspirera personal i gymnasieskolan och läsas av föräldrar.</p><br/><p> <strong>Sagt om boken:</strong> </p><br/><p> <em>Bokens styrka ärde många exempel som ges och den fungerar bra som praktisk handbok för pedagoger. De olika strategier sompresenteras passar de flesta elever i skolan och kan ses som verktyg för att skapa en inkluderande lärmiljö som ärförutsägbar, tydlig och ger möjlighet till såväl energi och motivation som återhämtning. Ett angeläget avsnitt tarupp motivationens väsentliga betydelse för lärande och inspiration.</em><br/><br/>Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 2, 2018</p> <p>Hur kan vi pedagoger arbeta för att skoldagarna ska vara begripliga, hanterbara och meningsfulla för alla elever? Boken Autism och ADHD i skolan - handbok i tydliggörande pedagogik - ger nödvändiga nycklar för att öppna även de dörrar med flest lås. Den ger konkreta exempel, övningar och tekniker även för oss som möter dessa elever i gymnasiet. Den inspirerar oss att ännu mer jobba för en skola som är tillgänglig för alla. </p> <em>Joakim Blom, samordnare, Annica Svartserud, Specialpedagog och Anna Lindberg, lärare i svenska och engelska, Rudbecks AST- enhet.</em>

<p>Ett interkulturellt samspel mellan barn, pedagoger och f&ouml;r&auml;ldrar &auml;r en viktig del av f&ouml;rskolans vardag. Alltmer betonas vikten av ett interkulturellt arbete i f&ouml;rskolan. Men vad inneb&auml;r ett interkulturellt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt och hur p&aring;verkar det vardagen?</p> <p>Med avstamp i f&ouml;rskolans uppdrag och i resonemang om bland annat kommunikativa processer, j&auml;mst&auml;lldhet, traditioner, religion och tidsuppfattning diskuterar f&ouml;rfattarna de centrala delarna i ett interkulturellt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt. Utifr&aring;n h&auml;ndelser i f&ouml;rskolans vardag och med st&ouml;d i forskning ges ett flertal handfasta r&aring;d och verktyg f&ouml;r att ett interkulturellt arbete ska fungera fullt ut och berika verksamheten.</p> <p>Boken v&auml;nder sig till alla som arbetar i f&ouml;rskolan, inklusive rektorer och f&ouml;rskoll&auml;rarstudenter.</p> <p><strong>Jonas Stier</strong> &auml;r professor i interkulturella studier vid H&ouml;gskolan Dalarna och Malm&ouml; universitet. Han har l&aring;ng erfarenhet av utbildningar f&ouml;r chefer och medarbetare inom omr&aring;dena interkulturalitet, m&aring;ngfald och ledarskap. <strong>Bim Riddersporre</strong> &auml;r universitetslektor i psykologi med utbildningsvetenskaplig inriktning, leg. psykolog, leg. logoped, och arbetar vid institutionen f&ouml;r Skolutveckling och ledarskap (SOL) vid Malm&ouml; universitet.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>"Boken k&auml;nns mycket aktuell och relevant i de utmaningar och m&ouml;jligheter som m&aring;nga f&ouml;rskolor m&ouml;ter varje dag. I synnerhet i de olika exemplen och fallbeskrivningarna. Interkulturellt arbete i f&ouml;rskolan rymmer &auml;ven diskussionsfr&aring;gor och sammanfattningar samt tips under rubriken V&auml;rt att prova. Den v&auml;nder sig till all personal i f&ouml;rskolan samt till rektorer och studenter."<br/><strong>Ulf Malmqvist, BTJ-h&auml;ftet nr 1, 2020.</strong></p>